tisdag 30 april 2013

Trevlig Valborg!

Om ni inte får eld på majbrasan kan ni se hur ni ska göra på den här filmen, lite nördig:)

Riktiga hjältar från det verkliga Himalaya

Riktiga hjältar i Mount Everests skugga.
Sanna kämpar som vet vad det betyder att slita för sitt och andras liv och med otroliga livsöden i bagaget.
Trotts detta är de bara barn. Föräldralösa barn.
Jag har sett många dokumentärer om folk som framställs som hjältar för att de tagit sig upp på höga berg i Himalaya och visst är det en prestation, men vill man se en annan bild av hur livet kan vara i dessa trakter, då rekommenderar jag den här dokumentärfilmen:

Farväl Tibet

torsdag 25 april 2013

Pressmeddelande

S:t Olavsleden återinvigs efter 500 år

2013-04-25 11:35
 S:t Olavsleden återinvigs efter 500 år
Efter 500 år i glömska återinvigs den 580 km långa pilgrimsleden, S:t Olavsleden, mellan Selånger och Trondheim. Den 1-7 september 2013 sker premiärvandringen som avslutas med en invigningsceremoni i Nidarosdomen, Trondheim.
– Ambitionen är att S:t Olavsleden ska bli Skandinaviens svar på El Camino, Santiago de Compostela och jag hoppas att många tar chansen och bokar in sig på premiärvandringen. Det kommer att bli något alldeles extra, säger Putte Eby, projektledare för S:t Olavsleden.
S:t Olavsleden var under medeltiden en av de fyra stora pilgrimslederna i världen, i paritet med vandringslederna mot Jerusalem, Rom och Santiago de Compostela. Nu i september väcks leden till liv igen i samband med två parallella vandringsevent i Norge och Sverige som avslutats med en pampig ceremoni den 7 september i Nidarosdomen, Trondheim.
Under premiärvandringen i september kan man vandra själv eller boka ett paket komplett med guide, mat och tak över huvudet.
– Att vandra under några dagar - eller kanske veckor - längs en gammal pilgrimsled innebär för många att man skapar sig tid för sin egen inre resa som kanske också kan bli starten på något nytt, säger Putte Eby.
S:t Olavsleden går från hav (Östersjön)till hav (Atlanten) och målet är att S:t Olavsleden redan nästa sommar ska locka ett par tusen internationella vandrare och på sikt även cyklister.

Nordic Outdoormässa

Den här mässan ser spännande ut:
Nordic Outdoor

onsdag 24 april 2013

Hedersomnämnandet gick till..

Det känns lite tokigt (men givetvis kul) att min son blev framröstad, men det var inga andra ungdomar som nomineratst. Därför har jag gjort om Årets Unga Näräventyrare 2012 till ett hedersomnämnande enligt juryns önskan.
På det här viset vill jag uppmana alla att rösta fram era ungdomar till nästa år. Glöm inte det!
Erik Andersson

Motivering till hedersomnämnandet:
"Jag vill också med stor respekt för Erik Andersson, nämna honom som en ung och målmedveten äventyrere. Erik som jag vet är envis 10 åring som aldrig ger upp det äventyr som han planerat in. Det är inte bara den 560 km långa cykelturen som han gjorde i somras mellan Eskilstuna och Skåne. Jag vill också nämna Erik där han på en tuff vandring mellan Storulvån och Sylarna tog sig till målet med all sin packning. Han var också fokuserad på att ta sig upp på Storsylens topp vilket han också gjorde.
Erik som också tycker om att skapa sina naturupplevelser i närheten av där han bor gör honom också till en näräventyrare.
Erik är också en riktigt trevlig kamrat att umgås med, en kamrat som man vill ha med sig när man tillsammans är ute och ska äventyra sig. Erik är av rätta virket när det gäller utmaningar, och om han behåller sitt intresse för äventyr och utmaningar då tror jag att han kommer vara den första mannen som cyklar till månen för just utmaningar det är livet för Erik."  
Hans Andersson AktivaÄventyr  

söndag 21 april 2013

Nicklas Lautakoski är Årets Näräventyrare 2012

Grattis Nicklas!
Du blev framröstad till Årets Näräventyrare 2012 av juryn Hans Andersson på Aktiva Äventyr.
Priset delas ut årligen för att belysa och lyfta fram möjligheterna till en äventyrlig upplevelse i närområdet samt för att visa de positiva effekterna ett näräventyr innebär både personligen och för miljön (inga långa transporter). Priset har också som syfte att inspirera andra att ta vara på möjligheterna som finns runt knuten.



tisdag 16 april 2013

Utmaningen 2013

Vinn vinn situation..
- Tänk att vi har cyklat hela vintern och vad mycket koldioxid vi sparat, sa jag till Erik när vi cyklade till jobb och skola i morse.
- Ja, det här vill jag göra nästa år också, svarade Erik, samtidigt som vårfåglarna kvittrade på oss när vi rullade fram genom den kompakta morgondimman.
- Det är klart att vi kör vidare med utmaningen nästa år, sa jag.
En nässelfjärill kom och hälsade på mig när jag bytte till sommardäck i helgen. Här sitter den på de gamla cykeldubbdäcken.

Summering andra veckan i april:
Erik         2,6 mil
Susanne  5,6 mil
Micke     6,4 mil

Jag gjorde ett snabbt överslag och kom fram till att vi tillsammans sparat in drygt 300 kg koldioxid hittills i år. Ganska bra tycker jag!

måndag 15 april 2013

Smådopping

Första gången jag såg en Smådopping
Jag tror i alla fall att det var en sådan.
Bilden är mycket delförstorad, men jag passade på att ta en bild när den simmade förbi änderna. Bilden tog jag nu på morgonen.
Först trodde jag att det var en fågelunge, men efter lite koll i fågelböckerna så tror jag att det var en smådopping.

Så här står det i Wikipedia:
Utseende
Smådoppingen är en liten kompakt dopping med rund kropp, kort hals och tufsig "stjärtlös" stjärt. Den är 23-29 cm lång, har ett vingspann på 40-45 cm och väger 130-236 gram. De vuxna fåglarna är omisskännliga i sin sommardräkt, med rödaktigt bakhuvud och kinder och en intensivt gul fläck bakom nedre delen av näbben. Dess ben sitter mycket långt bak på kroppen så att den har svårt för att gå.
Utbredning
Smådoppingen har ett mycket stort globalt utbredningsområde och häckar i Europa, Centralasien och söderut till Nya Guinea och i större delen av Afrika, både i nordväst och söder om Sahara. De fåglar som häckar där vattnet fryser på vintern är flyttfåglar och flyttar vintertid till kusten eller sjöar med öppet vatten.

fredag 12 april 2013

Tänkvärt

En liten påminnelse om livet:

Vårtecken

Det finns väl få saker som glädjer så mycket som vårtecken.

Här är några som jag observerat:
* Lärka (2/4)
* Tussilago (2/4)
* Blåsippa (3/4)
* Fiskgjuse  (5/4)
* Nässelfjäril (6/4)
* Sädesärla (10/4)
* Tofsvip (11/4)
* Trana(13/4)
* Smådopping(15/4)

Och i helgen önskar jag att det blir fler, hoppas du också går ut i skogen och glädjer dig åt vårens små underverk.
Trevlig helg!

onsdag 10 april 2013

Testade snöskor

Jag köpte två par snöskor billigt.
Nu har jag testat dem, men det har tydligen varit någon annan framme före mig?
Är det någon mer som har varit ute och trampat i snön?

tisdag 9 april 2013

Utmaningen 2013

Eftersom det var påsk och lite ledigt så blev det inte så många mil första veckan i april

Erik            0,5 mil
Susanne      5,1 mil
Micke         3,8 mil

måndag 8 april 2013

I knipa på grund av knipholk

Jag spikade i hop en knipholk i helgen och satte mig själv i knipa samtidigt.
Jag har lite planer på att sända live-tv på bloggen från ett fågelbo. Drömmen vore att sätta upp en kamera i ett fiskgjusebo, men det krävs nog en massa tillstånd och det kan nog vara lite problem med att få en kamera att sända livebilder från en ö.
Vi har ett skatbo på tomten, men det blåste ner för något år sedan. Visserligen har de byggt upp boet igen men det är ingen aktivitet där.
Så nu har jag byggt en knipholk med dubbla tak så att jag enkelt kan stoppa in en kamera om någon vill flytta in.
Under konstruktionsarbetet
Men det var inte så bara.
Envis som man är så skulle jag naturligtvis baxa upp den otympliga och ganska tunga holken själv.
När jag stod och balanserade på stegen kändes det väldigt ostadigt. Holken och jag vickade hit och dit för att plötsligt tippa rakt ut. Jag famlade så gått det gick med ena handen och höll mig fast med den andra. Jag såg hur holken skulle krossas mot marken 4 meter ner. Men icke. Det blev ett plums!
Holken ramlade rakt ut i sjön. F_n! Holken flöt sakta ut och jag tog stegen för att fiska tillbaka den. Då trampar jag ner med ena foten i vattnet, F_N i H_LVETE, vad det går illa sa jag högt.
- Hallå! Hör jag någon ropa bakom mig, samtidigt som jag baxar upp den vattenfyllda knipholken. Det var min svägerska med kompis som kom och hälsade på.
Jag klafsade upp med min blöta sko och hälsade med en hand som det uppstått blodvite på under dramatiken.
Holken fick stå på tork och vi gick in för att fika. Men på söndagen och med Susannes hjälp fick vi upp knipholken och när jag ändå var i farten fixade jag en plattform 50 x 50 cm uppe i en klyka. På den hoppas jag att en and eller ringduva bosätter sig.
Om det blir någon livesändning från holken eller fågelboet återstår att se, men håll ögon öppna här på bloggen så får vi se.
Skam den som ger sig. nu sitter den på plats. Nu pågår visningen och det är färdigt att flytta in.

onsdag 3 april 2013

Utmaningen 2013

Utmaningen rullar på och så här mycket koldioxid har vi sparat i mars:

Erik           7,3 mil = 17,5 kg Co2
Susanne   17,7 mil = 42,5 kg Co2
Micke      15,3 mil = 36,7 kg Co2

tisdag 2 april 2013

Äventyrsklubben

I dag träffades några av äventyrsklubbens deltagare för lite äventyr.
Vi åkte ut till det fina naturreservatet Hedlandet, där såg vi årets första tussilago.

Vi började som vanligt med att gissa hur många olika fåglar vi skulle se under dagen. Vi gissade allt från 5 till 9 olika fåglar. På vägen ut såg vi lärkan och en kråka, när vi klev ut ur bilen stötte vi på en talgoxe, sen blev det lugnt. Vi hörde hackspett och gäss men de kunde vi inte räkna eftersom vi inte såg dem. Vi såg även en rovfågel glidflyga över grantopparna. Från fågeltornet såg vi två havsörnar som kalasade på något och strax intill var en korp. Innan vi lämnade tornet där vi också tog vår första fika såg vi två knölsvanar som flög.
Killarna hittade ner till sjön med hjälp av karta och kompass.

Det var mäktigt och kul att se havsörnarna och nu var vi redan uppe i 6 olika fåglar. När vi kom fram till Bibybron såg vi sångsvanar, knipor och två hägrar som flög över oss. Vi tog lunch på den fallfärdiga bron.
Barnen skrattade och flamsade och hade riktigt kul och de fick hållas.
Vi tittade på spår i snön och när vi kom fram till en bar fläck där snön hade dragit sig tillbaka så visade jag killarna hur man gör ripsnaror. Jag talade också om att man inte får göra snaror och lämna dem i naturen om man inte gör det för att överleva eller jaga.
Efter det var det dags för killarna att orientera ner till vattnet med hjälp av karta och kompass. Det klarade de bra.
Vi smakade frön från grankotte och om de tyckte vi lite olika, jag gillade dem, någon spottade ut.
Sedan vände vi tillbaka mot bilen och när vi kom hem hade det gått drygt 5 timmar i solskenet.

Tack killar för en fin dag.

Liknande inlägg

liknande