söndag 26 juni 2011

Äventyrliga erfarenheter

Naken polarskildring
Läste precis klart ”Till båda polerna (utan skägg)” av Catharine Hartley.
En ganska naken och utlämnad skildring av polaräventyr.
Hon beskriver sina misstag och förnedringen i jakten på sponsorer och hennes brist på förmåga till socialt umgänge och problemen med att hantera vardagen.
En liknelse som jag tror många kan känna igen sig i.
När man läser liknade äventyrsberättelser berättelser så tror man att det rör sig om människor med övernaturliga krafter som gör dessa bedrifter.
Skönt att läsa en berättelse som är skriven av en människa av kött och blod med brister.

Flykt från vardagen
På de sista sidorna nämner Catharine hur svårt det var att komma tillbaka till arbete och vardag. Hon beskriver hur äventyren varit en flykt från vardagens ekorrhjul.
På nästa sida beskriver hon utmaningen i att börja studera och ta tag i sitt liv igen.
Det är där jag känner att näräventyr kan göra nytta för att bryta vardagen.
Att som Catharine ta sig till både Syd- och Nordpolen med skidor är en otrolig bedrift.

Lika bra med Näräventyr

Men kostnaderna för de två äventyren är gigantiska.
Frågan är om hon inte skulle kunnat uppleva liknande euforiska glädje känna liknade avbrott eller flykt från vardagen genom att göra näräventyr?
Ett näräventyr behöver inte kosta mycket, näräventyret är bra för miljön eftersom det sker i närheten av där man bor, man behöver inte åka till andra sidan Jorden (i alla fall inte vi som bor i ett så fantastiskt land) för spänning och utmaning.
Näräventyr är bra för utövaren, bra för kroppen, hälsan och gemenskapen.

Ps: Visst skulle jag också vilja skida till både Syd- och Nordpolen och visst har jag drömmar om exotiska länder med milsvida urskogar. Men i väntan på det så funkar näräventyret utmärkt…

Läsvärt i hängmattan eller på fjället

Har ni planer på att fjällvandra, kanske på Kungsleden eller bestiga Kebnekaise. Gillar ni friluftsliv, snygga bilder, tips och råd eller bara drömma om fjällens energi och storslagenhet?
Då ska ni absolut läsa:
”Fjällvandra längs Kungsleden” en komplett guide till sträckan Abisko-Kebnekaise-Vakkotavare. Av Fredrik Neregård på Calazo förlag.
Jag skulle nog vilja lägga till ”En inspirerande aptitretare” i bokens beskrivning.
Calazo förlag har en mängd inspirerande friluftsböcker och den här håller samma goda kvallitet som de andra.


Böckerna säljs i välsorterade friluftsbutiker och i bokhandeln. www.calazo.se

lördag 25 juni 2011

GPS-skatten hittad igen!

Location: Södermanland, Sweden
Bagisligan found Äventyrsklubbens naturtips (Traditional Cache) at 6/23/2011

Log Date: 6/23/2011
Vår första cache. Tack för den :)

fredag 24 juni 2011

Glad midsommar!

Hoppas ni bloggläsare och alla andra får en riktigt fin midsommar med god mat och trevliga vänner.
Men tänk på att inte allt behöver ske i dag, morgondagen har lika stora möjligheter till minnesvärda näräventyr!

Näräventyr är bra för plånboken, miljön och inte minst DIG!


torsdag 23 juni 2011

Dripp dropp... fjärde dagen.


Hilleberg Rajd 1,2 kg med pinnar. Inget innertält men står mot regn ganska bra. Problemet är att det är litet man kommer mot tältduken och blir blöt av kondens. Annars var det toppen för Erik o mig.

Vaknade av regn
Klockan 04.00 vaknade jag av att det regnade på tältduken.
Och man kan nog säga att det höll i sig hela dagen med kortare undantag.
Vi käkade frukost och kom iväg vid 10.00.


Utomhuskök


Frukostmums..


Ny dag nya omöjligheter ;)

Mot verkstan
Göran hade ringt till MC-firman (http://www.motorhuset.no/) i Stavanger som skulle byta bakdäcket och det var bara att komma så skulle de fixa det.
6 mil senare var vi framme.
Vi bestämde oss för att äta lunch medan däcket byttes.
Killarna hade blivit lovade hamburgare eftersom de varit så duktiga på resan.
Vi gick till närmsta hak, men där hade de bara pizza.
Både Erik o jag hade lite lågt blodsocker och han ville inte ha pizza.
På andra sidan vägen låg ett litet svenskt företag som heter IKEA, vi gick dit.
Göran o Adam stannade kvar o åt pizza.
Jag var bombis på att IKEA hade hamburgare på sin meny.
Men inte.
Vi tog köttbullar med potatis och gräddsås och varsina vitlöksbröd, Erik fick chokladgrej till efterrätt och jag kaffe.
Vi blev både mätta, glada och nöjda.
Vår mat kostade totalt 113 Nkr Göran betalade cirka 500 Nkr. Som sagt det kan vara dyrt i Norge.

Väntan på vägfärjan...


Framme vid http://www.motorhuset.no/ där vi fick mycket bra service, kaffe och laddad mobil tack!


Prisvärt ; )

Lååång eftermiddag
Vid tvåtiden rullade vi österut.
Det vi inte visste då var att vi skulle köra 30 mil i regn och dimma.
Vi körde några mil i taget.
Uppe på fjället (1050 möh) var det en otrolig dimma eller låga moln, man såg bara 20-30 meter.
De få bilar vi mötte där uppe gjorde obehagliga girar när de upptäckte oss på de smala vägarna.
Vi stannade på eftermiddagen och käkade hamburgare på en mack när vi tankade.
Snacka om att det smakade gott.
Med Norges priser försökte vi beställa endast 10 grams, men det fanns inte.

Sökte skydd för natten

Vi hade planer på att slå läger vid någon fjällsjö men regnet gjorde att vi for vidare.
När vi kom fram till Dalen stannade vi för natten.
Erik o jag (okey, jag) ville få tak över huvudet, så vi hyrde ett rum.
Adam som är en äkta äventyrare valde att tälta med Göran.
Helt rätt!

Känd från tidning

När Erik och jag svängde in på gården där rummet låg i en huslänga, stod det några hojar parkerade efter husväggen.
Ägarna hejade glatt och visade oss vägen in.
När jag sedan gick ut för att hämta resten av packningen stod en av motorcyklisterna som var från Alingsås och fotograferade min hoj.
Det är jag inte van vid.
På den här turen har folk varit mer intresserade av Görans GS.
Han (har tyvärr inte namnet) som fotograferade min hoj berättade att han läst om en kille som kört en liknande hoj genom Finland upp till Nordkap och ner genom Norge.
Hm, låter bekant, hade han sin dotter med sig? Frågade jag.
-Ja det stämmer, svarade han.
Det var nog jag, svarade jag.
- Det var det jag sa till de andra när ni kom, svarade han. Då måste jag ta en bild och skicka till grabben, sa han och tog en bild.
(om du läser det här kan du höra av dig eller skicka bilden om du vill, hoppas er resa blev bra. Men ni skulle väl upp till de områdena som blev så översvämningsdrabbade?)
Världen är liten.

Det var skönt att komma in under tak, regnet tilltog under kvällen och natten.
Göran o Adam tältade.

Fortsättning följer…

onsdag 22 juni 2011

Testa kajaker 29/6


Hej är det någon som vill testa några olika kajaker?
MestUte-butiken tar med sig några kajaker till småbåtshamnen i Sundbyholm på onsdag 18.30.
Äventyrsklubbens medlemmar är välkomna att provpaddla lite.
Jag återkommer om det blir förändringar, meddela mig om ni tänker komma.

Välkommen!

GPS-skatten hittad igen

Location: Södermanland, Sweden
pepparkakor found Äventyrsklubbens naturtips (Traditional Cache) at 6/3/2011

Log Date: 6/3/2011
loggades tillsammans med bjul, vattenvägen. Första gången jag provade att paddla kajak.

fredag 17 juni 2011

En hisnande dag!

Efter en skön sovmorgon och frukost packade vi ihop grejerna. Vi gjorde ett försök att korsa bäcken, för att nå vattenfallet på andra sidan, men det var lite för djupt och strömt.
Göran och Adam hittade an annan väg uppströms, men Erik o jag stannade kvar.
Vattenfallet som vi tänkte gå till.


Skönt att skölja bort strumpluddet..


Undrar hur många gånger Erik klätrade över det där staketet?


Stor service av hojen innan resan fortsatte


Dagens fynd samlades i hop inför dagens etapp.

15.00 gick båten och vi var med.
Turen tog 2,5 timmar, men då körde de kors och tvärs över fjorden för att visa naturen.
Bland annat såg vi kjeragstenen nerifrån, och satan vad högt upp det var.
Man såg den knappt med bara ögonen.
Nästa gång ska vi ta oss dit, det tar totalt 6 timmar att vandra dit och tillbaka.
Vi såg säl i fjorden och predikstolen resa sig enormt högt upp.
När jag stod på båten försökte jag att ta en bild på mig själv med predikstolen i bakgrunden.
Med min iPone kan man se sig själv samtidigt som man fotograferar, vilket betyder att man inte vänder på kameran, hur som.
När jag fotograferat klart och sänker kameran/mobilen får jag se en tjej som glodde frågande på mig.
Då förstod jag, hon trodde att jag hade fotograferat henne. Pinsamt ;P.

Undrar varför man tar kajakerna med på båten?


Det blev en riktig utflykt i lysefjorden, ser ni människan (dockan) på berget. Skulle föreställa en tjuv som flytt från polisen där en gån i tiden.


Ser ni kjeragstenen?



Där uppe är ligger predikstolen

Uppe mot predikstolen var det också lite dåligt med naturcampings möjligheter, så vi satte upp tälten på en camping och gjorde oss i ordning för kvällens vandring.
Vi tog hojarna de sista kilometrarna till vandringsledens start. Där råder campingförbud och endast hytter fanns att hyra.

Erik i täten

20.15 började vi vandra.
En enkel vandring hade vi ställt in oss på. Men vad vi misstog oss.
Det var faktiskt en ganska krävande vandring med bitvis stora klippor och riktigt brant.
Men vi hade fantastiskt roligt, vi skojade om allt och inget. Vi berättade historier och hade riktigt kul.
Det var ganska skönt att få röra på sig.
Adam var jätteduktig och bar ryggsäcken själv hela vägen dit och tillbaka.
Och då hade vi med vatten, regnkläder och mat så det var ingen lätt säck.
Grymt bra jobbat Adam!
Och Erik var också duktig, att hänga med i vårt tempo och han gick inte sist precis.
Bra jobbat Erik!
Erik o Adam, ni kommer ”gå” långt som äventyrare!

Adam kryper klokt nog fram till kanten för en titt, själv sitter jag vid kanten och mår lite illa.


Skönt att lufta fötterna, det var fasligt vad skönt fötterna fick det den här dagen


Sjukt högt!


Den här bilden vill nog inte farmor se, så du får blunda lite.

De sista hundra metrarna var en hisnande upplevelse med stup och branta klippväggar.
Inget för de höjdrädda!
Väl framme på predikstolen kom en underlig, stark och rent fysisk känsla.
Hela kroppen (troligen styrd av reptilhjärnan) signalerade att det var farligt.
Det var en kraftansträngning att ta sig fram till kanten och väl där upplevde jag ett otroligt hisnande sug i kroppen.
Vi tog några bilder och bestämde oss för att vandra tillbaka.
Klockan var 22.30 och vi hade två timmars vandring tillbaka, tack och lov var det ju ganska ljust fotfarande.
Natti natti...

Trötta hungriga och lite kalla återvände vi till vårt läger på natten.
Efter lite gröt och varm oboy somnade vi gott.
Nästa dag skulle vi fixa Görans bakdäck i Stavanger.

Fortsätt…

måndag 13 juni 2011

Rapport från äventyret i Norge, dag2

Efter en skön natt på bilkyrkogården vaknade vi ganska tidigt, en lång dag väntade.
Frukosten bestod av Eriks vildmarksgröt med honung, kaffe och varm oboy.
Packningen tog sin lilla tid men vid 09.30 var vi redo för avfärd.
Efter några kilometer västerut på grusvägarna passerade vi gränsen till Kungariket Norge.
Vi startar resan där allmän väg slutar..

Görans GPS hjälpte oss med den kortaste vägen till Drammen.
Vi valde också större vägar eftersom vi skulle köra ca 40 mil om dagen och det var dåligt med mindre vägar i den riktningen vi skulle.
Men de Norska vägarna är fina och kurviga, så det var helt okey.
När vi stannade för en bensträckare mullrade två HD in på parkeringen.
Det var ett trevligt par från Schweiz som körde varsin hoj.
Erik blev grymt imponerad av deras motivlack med döskallar och eldsflammor.
Om man diskuterar status på hojar så hamnar min Lc4 långt ner på Eriks lista.
Han tycker den är skruttig, ful, smutsig och till och med rostig!? (men han gillar att åka på den)
Därför bestämde vi oss för att bättra på vår coolfaktor.
Vattendunken målades om till döskalle och Erik blev nöjd.
Vi önskade HD-paret en trevlig resa och de önskade oss det samma.


Det är lätt att få tunnelseende i Norge




Göran och Adam

Efter några timmar och flera mil senare svängde vi av på en mindre väg som tog oss upp över fjället och mot Lysbotn.
Där uppe på över 1000 meters höjd var snödrivorna meterhöga och vi stannade för ett spontant snöbollskrig.
Det var lite extra kul att ta en bild på Erik i den miljön eftersom jag tagit en liknande bild på Linnea när hon och jag var ute på en liknande resa 2006.
Nöjd men lite trött...

Kul med lite snöbollskrig!

Vägen ner till vår camp nere i Lysbotn var en svindlande upplevelse.
Vägen var så smal och kurvorna så tvära att det kändes som man körde i fatt sig själv i kurvorna.
Först körde vi ner till hamnen för att se hur båtarna gick.
Man kände sig ganska liten med de höga bergen runt om.

Det visade sig att det bara gick en båt om dagen, nämligen 15.00.
Inte en helt optimal tid för oss, därför att vi hade tänkt vandra upp till Predikstolen nästkommande dag.
Det visade sig också att båtresan skulle ta 2,5 timmar.
Men å andra sidan fick vi sovmorgon.
Fina kulisser..

Medan vi lagade kvällsmat ramlade det ner flera base jumpare och några hade vingar på kläderna, som en slags flygekorre.
Man såg dem som små prickar uppe på klipporna innan de hoppade och seglade ut över tälten.
Se upp! Fallande föremål!


Erik hittade ett perfekt klätterträd, ovanför forsen.

På kvällen konstaterade vi att Göran hade dåligt bakdäck och det skulle vi försöka byta i Stavanger på måndag.
Men nu var det lördagskväll och i morgon skulle vi försöka ta oss till Predikstolen.

Jag säger god natt till Erik

Fortsättning följer…

Äventyr österut

Följ Johannes Mattisson på hans cykeläventyr österut:
Cykelupplevelser

fredag 10 juni 2011

Rapport från äventyret i Norge

Den ultimata mackastenen ligger nu på botten av sjön Foxen efter en makalöst lång och imponerande färd på ytan.

Vi svängde ner hojarna där tiden stannat, mellan rostiga vrak på bilkyrkogården utanför Töcksfors i Värmland.
Här skulle vi tälta första natten.
Första lunchen på vår färd

Erik 9 år, och Adam 12 år, kastade macka medan Göran och jag fixade lägret.
När tälten var resta några meter från sjön Foxen gick vi upp för en närmare titt på tidsbubblan.
Fint ställe att slå läger på..

Bästa mackastället

Jag är faktiskt inte så intresserad av vilka bilmärken som står i skogen, det som lockar mig är motiven de skapar när naturen tar tillbaka mark.
Göran däremot, han har en gammal fin Ford Anglia hemma i garaget och han tyckte det fanns massor att se.
Killarna Erik och Adam gillade också bilkyrkogården.
- Det här är mycket bättre än Grönalund, sa Adam förtjust.
Med hjälp av en ficklampa fick vi lite "liv" i liken

Efter en stund började magarna kurra och vi återvände till lägret för att fixa mat på gasolköket.
Killarna kastade macka under tiden.
Örtkryddad fläsknoisette med rårakor stod på Eriks och min meny, smakade toppen.

Fläsknoisette och raggmunk, mums...

Det var heller inte fel att sitta och titta ut över en spegelblank sjö.
Nu var det dags för Göran och mig att visa hur man kastar macka.
Vi lyckades slå våra personliga rekord.
Men priset till den ultimata mackastenskastaren gick till Adam.
Han hivade iväg sin mackasten med otrolig kraft och precision.
En lång radda med studsar avlöstes av att stenen planade ut hur långt som helst och sjönk sedan med värdighet.
Imponerande.
Efter en stund undrade Erik om det inte fanns någon GPS-skatt i närheten.
En liten koll på mobilen visade att det skulle finnas en uppe vid skrotbilarna.
Den var vi tvungna att hitta.
Nu hade solen gått ner och det började skymma på.
GPS:en i mobilen fick lite fnatt och visade fel så vi höll nästan på att ge upp.
Den skulle tydligen ligga i bagagerummet på en PV444 och det fanns ju några att välja på.
Ett sista försök i den nedre av tre bilar som stod travade på varandra gav resultat.
Under golvmattan i bagagerummet låg GPS-skatten.
Killarna loggade in i loggboken och bytte till sig varsin sak.
Nöjda med den lyckade skattjakten återvände vi till tälten för kvällsgröt och nattsömn.
Nästa dag hade vi en lång rutt framför oss.
Fortsättning följer…

Liknande inlägg

liknande