Nästa dag besökte vi Karsborgsfästning en makalös byggnad.












Gick en guidad tur som tog 1.45 tim och var riktad till barn med äventyrliga

inslag som kanonskott och sådant som små och stora pojkar gillar. Perfekt för oss!

















I väntan på guiden hittade Erik en pilbåge i en affär och en sådan ville han naturligtvis ha.
Den kostade bara 45 kr och var förmodligen skit.
Men i Eriks ögon var den en ren dröm.
Jag försökte med argument som att den skulle gå sönder i packningen.
Sen tänkte jag som så att det är klart grabben ska ha en pilbåge, men inget skit.
Så jag föreslog att vi skulle köpa en ”riktig” pilbåge när vi kom hem. Det accepterade han.
Efter den spännande turen runt fästningen var det åter igen dags att fara vidare.
Men Erik tvekade lite.
Så jag frågade om han ville åka vidare, men han längtade hem svarade han.
Ok, men vi kan åka någon annan stans försökte jag, lite förvånad över hans plötsliga önskan om att åka hem. Men nej. Hemlängtan hade blivit för stor så vi vände hemåt.





I Askersund käkade vi även den här gången.
När vi satt där började Erik fråga om vilken pilbåge han skulle få när vi kom hem och då förstod jag varför det plötsligt blivit så brått hem.
Nåja vi hade det bra och fick en fin minisemester ihop på hojen.
På hemvägen var vi lika vilse men det gjorde inget.





Bockstensmannen kan vänta, men om en 8 åring längtar efter en egen pilbåge då finns det inget som heter vänta.

Hur gick det då med pilbågen?
Jag kretade faktiskt till en själv av hassel, lina av lin och pilar av farmors blompinnar med fenor tillverkade av silvertape.
Blev Erik nöjd?
Bättre pilbåge kan man inte ha, enligt honom och sommarens bästa bad gjorde vi tillsammans på vår motorcykelresa.