Susanne, Erik och jag tog en liten eftermiddags promenad, meningen var att Erik skulle ta cykeln och Susanne och jag skulle gå.
Vi hade planerat att gå upp och runt i Vilstaskogen men Erik
hade punka på sin cykel, så då blev det plan B.
Vandra lite i skogen hemikring.
Vi hade tagit med fika, sittlappar och extra tröjor för att
hålla oss varma när vi tog rast.
Snart nog vek vi av från de vanliga stigarna och korsade en
större väg.
Ny natur och nya upplevelser.
Visserligen gick vi på ett kalhygge först men vi var på väg
uppför en brant höjd och däruppifrån var det fin utsikt.
Sedan gick vi vidare mot skogen i ett litet träd satt en
sparvuggla och tittade nyfiket på oss.
Den var inte rädd för oss och vi kunde stå under trädet och
titta på den.
När vi kom fram till skogen gick stigen åt två håll och det
såg mest inbjudande ut att gå till vänster så det gjorde vi.
Genom en tät granplantering där frosten inte kom åt gick vi
nöjda och glada.
Vi kom fram till en fin spång som gick över en våtmark, hit
måste vi gå på våren när grodorna leker, konstaterade vi.
Vi var glada och upprymda av våra upptäckter, tänk att så
lite kan göra så mycket. Erik stortrivdes och hittade flera bra fikaställen,
men vi ville korsa vägen igen innan det blev mörkt.
Rätt som det var kom två ryttare farandes på var sin
islandshäst bakom ett krön och det såg inte helt fel ut det heller.
Vi hittade ett fågelbo i ett slånbärssnår, det var fyllt med
slånbär. Troligen något djur som hamstrat inför vintern.
Listan på upplevelser går att göra lång bara på den här
lilla stunden:
· Vi hittade fina istappar med infruset gräs i på ett berg.
· Såg resterna av vad som troligen varit en varggrop.
· Hittade en hinkkyrkogård (det låg tre gamla trasiga plåthinkar på ett ställe i skogen).
· Erik gjorde upp eld med tändstål när vi fikade, mm. Bara för att nämna några av alla fina upplevelser på den här turen.
· Vi hittade fina istappar med infruset gräs i på ett berg.
· Såg resterna av vad som troligen varit en varggrop.
· Hittade en hinkkyrkogård (det låg tre gamla trasiga plåthinkar på ett ställe i skogen).
· Erik gjorde upp eld med tändstål när vi fikade, mm. Bara för att nämna några av alla fina upplevelser på den här turen.
När vi närmade oss hemmet hade mörkret börjat få fäste på
dagen och Erik sa nöjd ”att det här var ett riktigt näräventyr” jag bara höll
med!
Någon som tydligen samlar på slånbär |
Där uppe i det ensamma trädet satt en liten fin sparvuggla och tittade på oss |
Inte direkt någon kvalitetsbild, jag fotograferade med min pocketkamera och hade digital zoom på. Men jag använde kameran som en kikare efter som jag inte hade tagit med kikaren. |
Sparvugglan |
För oss var den här spången ny |
Näräventyr med goda utsikter |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar