Lite mer motorcykeläventyr

Motorcykeläventyr

Frihet och äventyr på MC
https://vimeo.com/120532957

Grustouring

Vilken härlig dag jag hade i mågottfabriken går.

Det blev många oväntade möten den här dagen.

Först började jag att återigen köra en rektur, med start i skottvång inför motorcykeleventet: Sörmlands pärlor Grustouring som går av stapeln 7-10 maj.
Jag hade strålande väder och riktigt varmt blev det framåt eftermiddagen.

Fika och lunch hade jag med mig, så när jag hittade en fin vitsippsbacke som badade i sol, då kunde jag inte tänka mig bättre lunchställe.
Primusköket är lätt, effektivt och smidigt att ha med sig i packningen. Jag kokade vatten till den frystorkade måltiden och jag mådde riktigt bra.

När jag kom hem hade jag kört cirka 42 mil på småvägar i Sörmland. Helt underbart.

Undrar om det bara är vi motorcyklister som tycker om att åka på kurviga grusvägar som får glädjefnatt när vi ser sådana här skyltar?

Kan tipsa om att Hestras Fält Glove fungerar kanon som MC-handske om man tar ur fodret :)

På kvällen gick Susanne och jag en långpromenad med Freja. Det var en riktigt varm och skön försommarkväll.
Vi träffade en bäver som satt och åt bark på en aspgren. Freja var mycket nyfiken, men jag höll henne på behörigt avstånd eftersom bävrar kan vara lite tjuriga och tänderna är inget att leka med. Grannens hund blev biten av en bäver i vattnet för några år sedan.

Efter att jag lagat punka på Susannes cykel så bestämde jag mig för att sova utomhus under min Lavvu. Det är en Polsk militär poncho som går att använda som tarp och om man sätter i hop två så blir det ett litet tvåmannatält.
Lavvun var nog lite för liten för mig, men å andra sidan, så rullar man i hop sig när det är kallt. Annars så gillar jag tanken
Jag ska nog sy en egen som är lite större, men med samma koncept.

Här ser ni hur vackert det blir när man har den som en poncho. Freja tycker också att jag är pinsam. PS: andra natten avklarad under Lavvun och den här natten blev det frost.

Utsikten var det inget fel på

Anledningen till att jag ville sova utomhus var att jag ville vakna till fågelsången på morgonen. Just nu är det en fantastisk sång. Jag testade att bara ligga på renskinnet och bara ha en ullfilt. Jag visste att jag skulle frysa och det gjorde jag, men faktum är att ullfilten värmde förvånansvärt bra. En liten brasa i närheten hade löst problemet. Jag fryser förresten i en vanlig sommarsäck på våren. Sen är det skönt att passa på innan myggen kommer.

Sängen är lite obäddad :)

Vilken fin dag och natt jag fick i mågottfabriken!

Länkar:
Kök
Handskar
Lavvu
Sörmlands pärlor Grustouring

Sörmlands pärlor, Grustouring

Sörmlands finaste grusvägar

I maj ska jag och en kompis (Hans Rönnegård) arrangera grustouring för motorcyklar. Under två dagar kommer vi att avverka cirka 50 mil.

Tänk vad mycket hjort det finns..

Det finns så otroligt fina små grusvägar i vårt län och man kommer nära naturen. vi kommer göra flera stopp efter vägen för att vara lite historiekulturella också.
I går när jag var ledig så körde jag min andra rektur. När jag körde första gången låg det snö och is kvar på grusvägarna, så då kunde jag inte köra som det var tänkt.
Men i går avverkade jag 47 mil. Och jag fick verkligen mersmak:)
På måndag blir det en ny tur efter vissa justeringar av rutten.
Här kommer några fler bilder och om du är intresserad att följa med så kan du gå in och anmäla dig här: Länk

Det finns gott om trevliga rastplatser efter småvägarna

Lunchen äter man där och när det passar :)

Några större samhällen kommer vi passera också. Ursäkta om det blev mycket motorcykel på bilderna ;P

Sörmlands pärlor grustouring

Närävent(u)r på motorcykel 7-10 maj

Mikael Näräventyr Andersson

Tillsammans med Hans Rönnegård på mctouring.se kommer jag att genomföra en grustur runt Sörmland i vår.

Kort beskrivning av turen:
"En tvådagars grustouring till Sörmlands pärlor. Turen går på små slingrande grusvägar genom de finaste delarna av Sörmland. Vissa sträckor är på asfalt, men vi prioriterar grusvägarna. Vi kommer besöka några kulturhistoriska platser efter vägen. Sörmlands pärlor på grus är en blandning av lugn grusåkning, kulturhistoria och trevligt socialt umgänge. "

Om du är intresserad och vill följa med så kan du gå in och anmäla dig på länken här: Klicka här

Lyckad hösttur

Kort rapport från lördagens hösttur

Stefan Löfven bjöd inte in oss på kaffe den här gången.

Vi blev fem hojar på årets hösttur i samband med Ruskträffen ute vid Sågarsvedet.
Klockan tio drog vi i väg genom ett höstfärgat Sörmland som bjöd på kononfint väder. Bitvis blev det riktigt varmt.
Ett kort stopp gjorde vi vid stranden av Näshultasjön, då jag passade på att berätta lite kort om dagens tur. Ett 20 tal sjöar skulle vi bland annat se under dagen.
Det blev en blandning av grus och små krokiga asfaltsvägar cirka 50/50. Vi körde i ett lugnt tempo så att alla skulle hänga med, vi var ju trotts allt lediga och hade inget att stressa för.
Nästa stopp var vid Stefan Löfvens nya "sommarstuga". Där tog vi en promenad och kollade på omgivningen. Stefan var nog inte hemma och vi såg inte till något flyttlass heller, han kanske hade annat att pyssla med.

Nu började klockan närma sig tolv och det kurrade i magen som en boxermotor.
Hälleforsnäs pizzeria stillade vår hunger och vi kunde köra vidare mot ondskans ursprung.
Där gjorde vi också ett längre uppehåll och gick och tittade oss omkring.
Vi hittade Allén där Jan Guillou hade suttit i husarrest på 60:talet, vi nöjde oss med att palla var sitt äpple.

Platsen för ondskans ursprung

På tillbakavägen passerade vi en gård som heter Mora och efter ytterligare några mil på grusvägar var vi snart tillbaka på Sågarsvedet.
Snacka om att det smakade gott med kaffe.

Tack alla som följde med på den här turen och gjorde den så trevlig.
Hoppas vi ses på nästa hösttur (om inte tidigare), jag har förresten redan funderat ut ett tema till nästa år ;P

Hösttur på motorcykel

Välkommen att hänga med mig på en liten höst tur
På lördag i samband med Ruskträffen i Sågarsvedet tänkte jag ta en sväng på motorcykeln. Om du vill så går det bra att hänga med.

Vi startar vid Sågarsvedet kl 10.00 på lördag den 11 oktober. Turen går på grus- och asfaltsvägar, cirka 50/50. Sträckan är cirka 15 mil och tar fem till sex timmar, lite beroende på väder och inklusive matpaus.
Under dagen kommer vi bland annat passera Stefan Löfvens nya "sommarstuga" och gå i Jan
Guillous fotspår, vi kommer faktiskt åka ända till Mora under dagen.
Vi kör i lugnt tempo och turen passar bra för större offroadhojar och om man är ny på grus.
Låter det trevligt?
I så fall syns vi på lördag, vid varningsskylten 100 meter innan Sågarsvedet (se bilden här nedan). Klockan tio åker vi.
Länk till Ruskträffen

Här står jag på lördag från cirka 09.00 och fram till 10.00 (det är Sågarsvedet som syns i bakgrunden)

Välkommen!

Skogsbranden i Västmanland

En tung resa i skogsbrandens svarta fotspår
Jag kliver av hojen och känner en stor sorg skölja över mig. Det är helt ofattbart och förskräckligt hur branden ödelagt skogen.

Anledningen till att jag åkt upp hit till den brandhärjade skogen i Västmanland mellan Ramnäs och Ängelsberg är att jag vill se förödelsen med egna ögon.
Trots att jag följt rapporteringen om skogsbranden så är det först här på plats som jag inser hur förödande det är för folk som bor här. Jag får en klump i magen då jag tänker på om det här skulle vara mitt närområde och min favoritskog som såg ut så här.
Jag har åkt någon mil in på grusvägarna nordost om Ramnäs, flera mindre vägar är avstängda med stora förbudsskyltar och jag förstår varför. Längre in på de mindre vägarna ligger nämligen brända träd kors och tvärs över vägen.
Luften stinker av sot och aska och det är alldeles tyst.

Jag lider verkligen med alla drabbade. Jag tänker också på de djur som fångats i lågorna. Suck! Det är inga trevliga tankar.
Men så ser jag en tretåig hackspett flyga över mig och rakt in i den förkolnade spökskogen. Jag blir genast gladare och en strimma av hopp tänds. Det är ju faktiskt så att ur den här förödande skogsbranden föds det möjligheter till en nystart och förutsättningar för nya arter att etablera sig.
Jag vet det är en klen tröst, men i det här läget gäller det att se alla positiva effekter för att man ska kunna gå vidare.

Jag kommer att återkomma hit för att se brandnäva och andra arter etablera sig. Röster har även höjts för att göra detta brandskadade område i Västmanland till ett naturreservat.
På tal om naturreservat. För att få lukta på färsk mossa och levande träd så åkte jag till ett intilliggande naturreservat som klarat sig ganska bra från skogsbranden. Där stannade jag och fikade i den mjuka gröna mossan.

Jag vet att det är mycket bilder på motorcykeln, men det var ju med den som jag åkte upp hit och jag är lite nyförälskad i den :)

Mer info om skogsbranden här: Fakta om skogsbranden i Västmanland

Min reseberättelse i nytt format på Smyril Line

Kolla vad snyggt det blev, som en hel tidning:)
Klicka på länken och gå ner till gruppbilden och klicka på den blå länken i texten:
Smyril Line - Din MC gratis med til Færøerne

Här är en länk direkt till e-tidningen:
http://www.e-pages.dk/smyrilline/99/

Färöarna 2013

Den lilla gröna smaragden i det stora blå är Färöarna
Pulsen och stressen stiger i takt med att jag närmar mig Göteborg, bilar svischar fram och reklamskyltar pockar på uppmärksamhet. Jag är på väg mot färjeterminalen och längtar mer än någonsin till lugnet, naturen och de kommande upplevelserna på Färöarna. Skönt att vara på väg.

Vi som åkte till Färöarna 2013

På måndagen den 5/augusti sammanstrålade 23 ressugna motorcyklister på färjeterminalen mot Frederikshavn. Vi hade alla en gemensam nämnare; att åka MC på Färöarna.
Resan arrangerades av SMC-Travel och guiderna var jag (Mikael Andersson) och Fredrik Löfberg.
Solen sken medan vi hälsade på varandra, några var bekanta sedan tidigare, men för de flesta var det nya glada ansikten. Åldersmässigt var det en spridning mellan 34 till 65 år.
I Danmark tog vi en tur upp till Skagen och några gick ut på Grenen där Skagerrak och Kattegatt möts, vissa passade på att äta en fin räkmacka i hamnen och Skagenmuséet var tydligen värt ett besök.
På kvällen åt vi en gemensam middag på hotell Montra Skaga i Hirtshals där vi bodde över natten.

Här lämnar vi Montra Skaga och kör ner mot hamnen.

Klockan 11.30 på tisdagen hade vi surrat motorcyklarna på Smyrillines färja Norröna och nu hade vi drygt ett dygn på oss att koppla av och äta god mat. Visserligen var havet lugnt, men jag kände av sjögången, så det blev en tidig kväll för mig.
Nästa dag hade vi fixat ett studiebesök för alla resenärer. Vi blev guidade upp till styrbryggan och ner i maskinrummet på den stora båten. Ett inslag som uppskattades av många.
På onsdagskvällen kom vi fram till Torshavn. Vi åkte upp till vandrarhemmet Kerjalon Hostel och lämnade packningen sedan körde vi ut mot Kirkjuböur där en lokal guide John Eysturoj berättade om Färöarnas natur och historia i den tusen år gamla "Rökstugan".
Det var en smått hisnande känsla att sitta i den gamla byggnaden där vikingar bott och levt tidigare. En mycket bra start på resan tyckte vi.
Uppe vid Syöradalur sa vi farväl åt solen för den här dagen, samtidigt som himlen och naturen bjöd på en färgsprakande och dramatisk ridå.
Några ville se mer och vi åkte upp till en radarmast dit Färöarnas högst belägna väg ligger, men där var det dimma. Så den utsikten gick vi bet på.

Det var friska vindar i fören, Stefan och Robert håller balansen i alla fall.

Studiebesök uppe på styrbryggan

..och nere i maskinrummet.

John tog emot oss och berättade om Färöarnas historia och natur. Det blev en bra start på resan.

Besöket inne i den tusenåriga Rökstugan var en riktig höjdare.

Solnedgången första kvällen på Färöarna

För att utnyttja tiden på Färöarna maximalt hade vi valt att skifta två dagar, vilket betydde att vi  åkte till Suduroy redan på torsdagen. (All båt/färjetrafik är helt väderberoende och avgångstider justeras efter hand och kan ställas in, vilket resulterade i att vi missade två timmar. Därför blev det tyvärr inget besök i kolgruvan). I en av serpentinvägens kurvor stannade vi för att gå ett tiotal meter mot ett stup. Genom dimman kunde vi skönja havet och de dramatiska klipporna. Vi hade i alla fall ganska bra väder och i Sumba åkte vi motorcykel ut till den sydligaste fyren där vi hade fin utsikt.
Man känner sig ganska ödmjuk inför naturens storslagenhet.
Klockan 14.00 åt vi en gemensam tre rätters lunch i en gammal segelduks-verkstad. Där fanns även Suduroys äldsta byggnad.
Färjan hem tog två timmar.
(Det skulle visa sig efter hemkomsten till Sverige att några av oss hade blivit skimmade, troligtvis på en bensinmack i Torshavn och uttag hade skett på Suduroy. Trots detta så är Färöarna förskonade från stölder och brott).

Fredrik och jag vid den sydligaste fyren på Suduroy

Stupande natur

Interiör från det äldsta huset på Suduroy

Den gemensamma lunchen i den gamla segelduks-verkstaden

Sumba i bakgrunden

När vi kom till baka till Torshavn åkte några upp till Nordradalur

På väg dit blev det verkligen dimma, men den lättade snart.

Stefan sökte efter Geocaching..

..och han hittade flera :)

Några nyfikna hästar kom och hälsade på oss

Teija och Arne stannar för att njuta av utsikten.

Klockan 09.00 på fredagen satt vi startklara och förväntansfulla inför en lång dag med många mil framför oss. Solen hade tyvärr tagit ledigt och gett plats för regn och dimma. Vi körde genom Klacksvik där det pågick en festival, vi styrde vidare ut till ön Vidöoy som ligger så långt nordost man kan komma på Färöarna.
Eftersom vädret inte riktigt var på vår sida så ändrade vi planerna och styrde ut till den väntande lunchen i Gjógv. Där tog vi en längre paus för att besöka naturhamnen och se oss omkring, vädret lättade och vi fick en skön stund.

Naturhamnen i Gjógv

Notera att huset är fastspänt för att stå kvar i stormarna.

Som sagt glada miner hela tiden :)

Nästa gång kanske man ska testa att paddla kajak:)

På lördagen åkte vi båt till ön och fågelparadiset Mykines där bland annat lunnefågeln och havssula häckar. Solen sken och det blev riktigt varmt och skönt. En lokal guide mötte oss och berättade på danska om naturen, djuren och historien på Mykines.
Det här året visade det sig att lunnefåglarna inte hade fått några ungar, varför det var så var det ingen som visste, men forskning pågår. Man vet sedan tidigare att lunnefågeln minskat i antal och en teori är att födan som huvudsakligen består av tobis har dragit sig norr upp på grund av varmare klimat. Problemet är att det inte finns någonstans för fåglarna att häcka där. Lunnefågeln kan bli 60 år.
Fulla av naturupplevelser och lite trötta i benen hoppade vi på båten som rullade kraftigt i dyningarna som slog mot den lilla naturhamnen.
På kvällen åt vi en gemensam middag på restaurang 11 inne i Torshavn. Vi somnade gott även den här kvällen.

På väg ut mot Mykines

Färöarnas flagga

Ett stopp på väg mot båten.

Dramatiska klippor

En spännande landstigning

Några av oss alla som gick ut till fyren på Mykines

Bengt och jag åkte ut för att reka lite vid Gasadalur

..och så här fint var det.

Kombinerat kafé och hotell, mm.

Lunnefågeln

Guiden.

Dramatisk kust på Mykines.

Mycket att se på Mykines

Spännande vandring ut till fyren.

Naturhamnen i Mykines.

Gemensam middag på restaurang 11.

Förrätt..

Natt över Torshavn. God natt.

Nu var det redan dags för sista dagen. Vi checkade ut från Kerjalon och samlades 10.00. I dag hade vi många fina pärlor att upptäcka.
Vi startade färden ut mot ön Vágar och vidare ut till Gásadalur. Den här byn fick vägförbindelse så sent som 2006 då en tunnel byggdes. Här fick vi några fina bilder på det karakteristiska vattenfallet i förgrunden. På väg från den stora dammen med den fina utsikten över Vestmanna på ön Streymoy fick vi möjlighet att se när de hade fångat Grindval. En fascinerande upplevelse och Färöingarna i hamnen berättade för oss om jakten och hur de gjorde, de svarade på våra frågor och vi fick en bild av hur livet kan se ut på Färöarna.
Nu behövde vi tanka både hojar och oss själva, det blev en korv på macken.
Efter att vi fyllt på med energi körde vi den gokart-baneliknande vägen ut mot Saksun. Vädret var på vår sida och vi fick se många fina vyer den här dagen.
Fredrik hade lovat att han skulle bada i Atlanten och det var det fler som ville, så uppe i Körnuvik blev det ett friskt dopp för de modigaste.
Därefter styrde vi tillbaka mot färjeterminalen i Torshavn. Ja vi somnade gott på båten som gick 23.30.

Badpojkarna som trotsade kylan, eller var det kallt?

Det finns gott om motiv på Färöarna

Grindvalar

Fler strandade valar :)

Tillbaka i Hirtshals passade några på att besöka Nordsøen Oceanarium, ett besök som var både avkopplande och intressant. Vissa åkte ner till Lökken.
På kajen i Göteborg var det så dags att säga farväl till alla nyvunna vänner, det blev många kramar..

Fredrik och jag är övertygade om att det vi upplevde på Färöarna var nog unikt med grindvalar, lunnefåglar, bad och faktiskt, mestadels fint väder.

Jag vill också passa på att tacka alla som deltog och gjorde resan så bra som den blev, tack vare er positiva inställning och utstrålning. Tack!
Glada hälsningar Micke

Ps: Här kommer en länk med fina bilder från Mona Pihl som var med på resan:
http://www.flickr.com/photos/52209470@N02/collections/72157635083238288/

SMC-Travel/Färöarna på Facebook:
https://www.facebook.com/groups/385824851472636/

SMC-Travel:
http://www.svmc.se/travel/Researkiv/Resor---2013/Faroarna/


#färöarna