#Moraknivadventure

Dave Canterbury och Tobias Eklund på Morakniv Adventure

Dave Canterbury och Tobias Eklund på Morakniv Adventure 2017

Nu har jag framkallat min svartvita film från Morakniv Adventure och det blev många trevliga möten, här är ett:
Och säga vad man vill om "gammelmedia" att framkalla en rulle svartvit film och se resultatet en tid efteråt kan vara värt besväret :)

Freja trivdes också på Moraknivadventure

Kul också att Dave gillade min gamla analoga Nikon, han berättade att hans pappa hade varit fotograf och att Dave hjälpt honom med filmframkallning och sådant.
Som sagt trevliga möten.

Jag fick också "glänsa" lite med Dave :) Tack Tobias Eklund för att du tog bilden på oss.

Vi ses nästa år på Morakniv Adventure! Klicka här för länk

Eskilstuna_Bushcraftknife

Hålet i skaftet används när man gör friktionseld.

Nu väntar jag på version nummer två av prototypen av Eskilstuna Bushcraftknife.
Jag har lämnat in min ögonsten (ja den första prototypen har faktiskt blivit min favoritkniv) till Janne på Knivsmedjan i Eskilstuna och till lädergurun Johan på Handelshuset tre ekar för att de ska ta fram prototyp nummer två.
Egentligen är det inget att förändra, bara småsaker. Men vi ska få rätt härdning, bra skaft och en praktisk och bra slida.
Jag har använt kniven (nästan dagligen) sedan i mars när jag tog med mig den på överlevnadsutbildningen och sedan har den hängt med. En kniv som är framtagen för hand och är gjord för att fungera som en brukskniv/bushcraftkniv är lätt att fästa sig vid och det har jag verkligen gjort.
Jag har nog aldrig känt så mycket för en kniv som jag gör för den här. Varför undrar ni säkert och jag med?
Jag tror att det är många faktorer som gör att jag trivs så bra med den.
Den är designad så att den ska fungera till alla typer av ändamål som kan dyka upp i skogen. (Sen är det ju jag som designat den och det känns otroligt kul och hedrande).
Just nu har jag svårt att tänka mig att jag kommer gilla nummer två lika mycket, men eftersom jag ska testa den en tid framöver så kommer jag i alla fall ge den en chans.
Det första jag ska göra blir att testa att göra friktionseld för det gick ju bra med den första kniven.

Grundkurs vinter

Äntligen är det dags för vinterkursen i överlevnad.

Lägg till bildtext

Nu kommer jag vara på kurs uppe i de jämtländska fjällen med Svenska Överlevnadssällskapet. Ryggsäcken är packad, med bland annat en varm sovsäck (skönt), vita blixten är med. Men framför allt. Jag har med mig den första prototypen av Eskilstuna Bushcraftknife.

Första prototypen av Eskilstuna Bushcraftknife.

Bushcraftträff med hemlig gäst

Helgens tema var "skydd mot kyla"

Vi testade att bygga en nödbivack. Eftersom vi inte ville gå för hårt fram på skogens resurser så gick vi igenom principerna och vad man ska tänka på för att få ett så bra skydd som möjligt. Här är det jag som provligger med jackan som täcke.

Den här tredje gången som vi träffades i skogarna runt Eskilstuna hade vi skydd som tema och jag hade även bjudit med en hemlig gäst som vet allt som är värt att veta om att vara i kalla polarområden.
Hasse Andersson som följde med och delade med sig av sina kunskaper och långa erfarenhet av att äventyra i kalla klimat. Vi fick några bra tips och vi hade kul tillsammans. Vill du veta mer om Hasse kan du klicka på en länk längre ner i detta inlägg.
Tack Hasse för att du tillbringade dagen tillsammans med oss istället för att gå och se KENT:s sista konsert. Tack för att du valde oss Hasse :)

Hasse berättade om hur viktigt det är att sätta upp sitt skydd så bra och sträckt som möjligt. ingen vill krypa ur den varma sovsäcken mitt i natten i regn och rusk för att staga upp tarpen eller tältet.

Som vanligt plockade vi med oss lite knaster på vägen.

Vi satte upp två tarpar på lite olika sätt. Den ena satte vi upp lite traditionellt så att det blir som ett vanligt vindskydd/skärmskydd, med tre väggar och den andra satte vi upp som ett tält där två personer får rum.
Trots att underlaget i nödbivacken bestod av bara 1/4 av rekommenderad mängd torrt granris så tyckte åtminstone jag att det blev ganska skönt att ligga på.

Janne testar bivacken medan Fredrik och Hasse värmer sig runt elden som Martin skapade med tändstål och björknäver.

Nästa gång vi ska träffas ska vi tillverka rep av naturmaterial, sedan ska vi planera inför kommande övernattning det kommer bli kul. Och då Janne blir det du som gör upp eld med flinta och kolstål.

Freja hittade sin plats under den hemmasydda tarpen. Konstruktionen är inspirerad från ett traditionellt vindskydd/skärmskydd. Jag har sytt den av vattentät canvasväv och den rymmer cirka fyra personer.

Tack Hasse för att du följde med och förgyllde dagen!
Här är en länk till Hasses hemsida AktivaÄventyr:  Länk.

Försvarets vinteranorak smock och bushcraftjacka

Här är några bilder på mina jackor som jag fixat lite med.

Så här ser den äldre modellen ut och den är gjord av vindtät canvas.

Det är försvarets gamla modell av vinteranorak som jag sytt på fickor bak och färgat brun. anledningen till att jag visar er den här är för att inspirera er till att enkelt göra er egen bushcraft jacka för en billig penning.

Så här kan det se ut efter färgning. Observera att resultatet kan bli lite olika, men det är också det som gör den här typen av anoraker lite personliga.

Så här glad blir jag när jag har min anorak ;)

Test Urberg Tarp

Se det lilla i det stora, det är stort!

"Vill du följa med ut och vandra i skogen och övernatta fredag till lördag?"
Så löd frågan från min goda vän Jörgen Björnfot...
..och så här blev det:

På frågan om vad jag hade i pannan, var svaret alltså sprängticka eller chaga som det också heter.

Freja väntade otåligt vid dörren bredvid min packning tills Jörgen kom till oss på fredag eftermiddag.
Vi åkte cirka en mil söder om Eskilstuna, parkerade bilen och startade vårt näräventyr tillsammans. Jag visste inte riktigt vad Jörgen hade för förväntningar på helgen, men jag hade en plan. Snart nog började vi diskutera stora äventyr och resor som vandringar i Himalaya och liknande. Men vi konstaterade snart att vi faktiskt har det väldigt fint här på hemmaplan också.

Naturen var bitvis både dramatisk och av urskogskaraktär på vårt näräventyr.

Det gäller att se det lilla i det stora.
Och just när vi konstaterat det så såg jag en stor Sprängticka eller Chaga som svampen också heter, en bit upp på en björkstam.
Det blev till att hänga av sig ryggsäcken och klättra upp för stammen. Det är just det här jag menar med att se det lilla i det stora. I bland ser vi inte skogen för alla träden och vi går över ån efter vatten, för att använda några gamla passande ordspråk.
Sen bestämde vi oss för att gå ett par kilometer efter kompassriktning, mot en liten sjö som vi såg på kartan, den var ca 100 meter i diameter. Terrängen var varierande och bitvis lättnavigerad, men det förekom även tät snårskog. Men Jörgen navigerade bra och vi kom rätt på sjön.
Här tog vi en kaffestund på läsidan med hjälp av gasolköket.

Jörgen Björnfot prickade rätt på sjön med hjälp av kompassriktning.

Det doftade gott av skvattram och pors och nykokt kaffe. Det kändes inte bra att göra en eld i mossen, visserligen var det fuktigt, men det skadar inte att vara lite försiktig med elden. Därför begagnade vi gasolköken. Jag hade fortfarande med min vintergas från Primus.
Stärkta av kaffet gick vi vidare mot nya kompassriktningar. Faktum är att vi gick efter karta och kompass hela helgen och vi prickade rätt hela tiden, trots att vi ibland var mycket tveksamma till åt vilket håll kompassen visade.
Man ska tydligen alltid lita på kompassen efter att man dubbelkollat!

Vi satte upp tarparna på lite olika sätt.

Framåt 17.30 tiden var vi framme vid det tilltänkta lägret.
Vi startade med att sätta upp tarparna eftersom de hade varnat för ostadigt väder med både regn och snö. Jörgen hade en DD-tarp och jag testade Urberg nya tarp. Vi satte upp dem lite olika. Jag satte upp mitt Urberg Tarp som ett tält och Jörgen satte upp sitt på ett mer klassiskt sätt där han vek ner ena sidan mot vinden. Bådas uppsättningar blev bra och fungerade toppen. Med en tarp får man improvisera lite efter rådande omständigheter, det är bland annat det som jag gillar med tarpen. Du kan ha den som ett enkelt regnskydd, vindskydd eller som ett mer skyddande "tält". Tarpen är dessutom relativt lätt att bära.
Urberg Tarp är förberett med flera fästlinor i alla hörn, för min uppsättning användes endast två linor. Till förankring i marken använde jag kvistar från sly och som mittstolpe tog jag en torr gren som jag hittade i skogen. Innan vandringen bytte jag tarpens originalpåse mot en vattentät packpåse med kompressionsmöjlighet för att minska packvolymen.

Här ser ni ingången till min tarpuppsättning och mitt "gamla" liggunderlag av torrt granris.

Jörgen hade relativt ny ultralätt-utrustning som fungerade riktigt bra. Jag använde min utrustning av blandat kategori och ursprung.
Den bestod av sprillans nytt Urbergs Tarp, gammalt loppisfynd som ryggsäcken, tung gammal kraftig militärsovsäck och lite ultralätta delar till gasolkök till exempel. Jag gillar nämligen att blanda mellan de olika friluftskategorierna och plocka det bästa, pålitligaste, billigaste och lättaste utrustningen.
Vi konstaterade glatt att det skilde drygt tiotusen år på våra liggunderlag, i alla fall metoden.
Mitt liggunderlag bestod nämligen av torrt granris. Lättare än så blir det inte om man inte ska fylla sitt uppblåsbara liggunderlag med helium.

Stenåldersmatlagning, med potatis, morötter och bacon.

Efter att Jörgen tänt brasan med tändstål och näver så placerade jag ut mina tre potatisar som fick ligga och bakas intill elden. Baconet hängdes upp lagom nära elden och kaffepannan fylldes med friskt hjälmarvatten och en halv deciliter Sprängticka.
Mängden sprängticka i pannan räckte hela helgen och mer än så, det är väldigt drygt och man behöver bara fylla på vatten vart efter det tar slut, sedan kan pannan stå intill elden och du har på det viset hela tiden tillgång till gott och varmt sprängticka- chaga te.
Vi satt och pratade framför elden och hade trevligt till sena kvällen, medan fullmånen tittade fram och konkurrerade med stjärnorna.
I bland är livet gott att leva..
Länk till mer info om Urberg Tarp:

På förmiddagen lagade jag min ylletröja, med nylonförstäkt ullgarn.

Freja väntade otåligt på att komma ut i skogen

Jörgen hade med sig ett effektivt reningssystem med otroligt bra kapacitet.

Trotts orosmoln på väderkartan så fick vi en strålande eftermiddag och kväll...

...men på morgonen kom det en snöby, men det var inget som störde oss.

Sex viktiga friluftsprylar

Kunskap är lätt att bära

Jag tänkte tipsa lite om vad jag oftast använder mig av för utrustning till vardags och när jag är ute på vardagsäventyr. En del av utrustningen bär- och använder jag dagligen och med enklare komplettering kan jag faktiskt övernatta ute i skogen med ett minimum av friluftsutrustning.
I bland brukar jag skala ner min utrustning till endast det primära och ranka det jag tycker är nödvändigast. Här följer mina sex viktigaste grejer.
Det här är tips som fungerar för mig, men det betyder inte att det är optimalt för dig, rådande årstid och plats.

1. Kunskap:
Med kunskap, inspiration och nyfikenhet kommer man långt. Böcker av kända författare är en perfekt källa till både kunskap och inspiration. Eller gå en kurs, glöm inte att man lär sig av sina misstag.

2. Multiverktyg:
Jag bär ett multiverktyg på mig dagligen. I mitt yrke som fotograf och som friluftsnörd är ett liv utan multiverktyg som en sommar utan sol (multiverktyg omfattas inte av knivlagen).

3. Tändstål:
Förutom multiverktyget bär jag också ett tändstål på mig dagligen. Dels så är det trevligt att kunna göra en liten eld när lusten faller på, men tändstålet är också viktigt i en överlevnadssituation.

4. Kokkärl/vattenflaska:
En kastrull eller vattenflaska är svår att ersätta i naturen på ett enkelt sätt. Därför tar jag alltid med mig något att ta vatten med och att kunna koka vatten/mat med över elden.

5. Tarp:
Tarpen är oslagbar på många sätt. Den är lätt, flexibel och enkel. Samtidigt har man direktkontakt med naturen.

6. Buff:
Jag har ofta med mig två buffar i fickan, de går att använda på en massa olika sätt och tar liten plats. Jag brukar ha dem som mössa, halsduk eller pannband. De går att använda till bär- eller svampplockarficka, vattenfilter mot synligt skräp, ögonbindel när man sover med midnattssol, mm.

Ps: Renskinnet som utrustningen ligger på är en skön bonus. Jag ligger gärna på granris, men att sitta på renskinnet framför brasan och sedan lägga sig för att sova på skinnet är underbart. Det sätter guldkant på tillvaron och är mjukt, varmt och skönt.

Vinterutrustning

Packar för kommande äventyr

Nu håller jag på att packa inför helgens vinterkurs, med Johan Örlander i Sjundareservatet utanför Gnesta.
Som ni ser så är det mycket naturmaterial och utrustning som jag köpt begagnat och på loppisar. Jag har använt mig av naturmaterial som ylle, skinn och bomull den senaste tiden och det fungerar riktigt bra i kylan. Det blir ett särskilt trevligt klimat innanför kläderna.
Sovsäcken, tarpen (tarpen kommer bara användas i nödfall, tanken är att vi ska sova i det fria) och en yllejacka ligger i ryggsäcken och mössan från Aclima ligger i jackfickan. Utöver utrustningen på bilden kommer jag ha underställ av ull. Och som ni ser så har jag valt ett renskinn till liggunderlag. Renskinn är både skönt och varm att ligga på och det går utmärkt att förstärka köldskyddet mot den kalla marken med torrt granris under skinnet.
Maten ingår i kursen och består av någon form av "stenåldersmat" lagad över öppen eld utan metallredskap.
Vi ska göra eld med friktion, typ drillborr, mm. Snacka om att jag har förväntningar på kommande äventyrshelg.

Eget skofett

Eget skofett smörjer bäst

Den översta eller högra kängan är smörjd med mitt egentillverkade skofett

Under kursen "Jakt och fiske med gamla metoder" gjorde vi eget skofett. Nu smörjer jag mina Redwing kängor med fettet och det fungerar jättebra, det luktar gott också.
Bästa effekten får man om man fetter in kängorna när de är lite fuktiga och kom i håg att gu aldrig ska torka läderkängor över 40 grader, för då stelnar skinnet.

Pepparkaksburken hade vi fyllt med björknäver.

Så här gjorde vi smörjan:
Vi gjorde "Ryssolja" av björknäver. Det är samma process som att göra vanlig tjära men med björknäver.
Sedan smälte vi ister och när det och ryssoljan hade svalnat så blandade vi ihop det med en äggula. En äggula till ca en halv liter totalt.
Sedan hällde vi upp dem på mindre burkar och lät det stelna.
Klart!

Så här mycket Ryssolja blev det.

Smord och osmord känga

Haglöfs Kebne

Jag måste presentera min "nya" fina ryggsäck!
Det är en Haglöfs Kebne med ram. Den är rymlig, har två sidofickor och en på utsidan av ryggen samt en under locket.

Visst, den är inte den lättaste säcken jag äger och den saknar höftbälte, men vilken charm och patina den har. Jag köpte den på en loppis i Sundsvall för 150 kronor, normalt så tycker jag att man ska pruta på loppisar men det får finnas vissa gränser.
Den är förvånansvärt skön att bära (beror kanske på mina förväntningar). Jag bär den till och från jobbet packad för några nätter i skogen och det går alldeles utmärkt.
Höjden hade varit om man hade fått den av någon äldre släkting, men jag är nöjd med de fina märkena som följde med och att säcken får leva vidare i skogen.
Snacka om kvalitet som kan gå i arv för det syns att den är välanvänd, men det är inte något som är trasigt allt fungerar som det ska.
Jag har mejlat Haglöfs om lite historik om säcken och hoppas kunna komplettera med lite mer fakta.

Primus Eta Lite

Bra pris på Primus Eta Lite, bara att slå till :)
Länk till: Addnature

Grustouring

Vilken härlig dag jag hade i mågottfabriken går.

Det blev många oväntade möten den här dagen.

Först började jag att återigen köra en rektur, med start i skottvång inför motorcykeleventet: Sörmlands pärlor Grustouring som går av stapeln 7-10 maj.
Jag hade strålande väder och riktigt varmt blev det framåt eftermiddagen.

Fika och lunch hade jag med mig, så när jag hittade en fin vitsippsbacke som badade i sol, då kunde jag inte tänka mig bättre lunchställe.
Primusköket är lätt, effektivt och smidigt att ha med sig i packningen. Jag kokade vatten till den frystorkade måltiden och jag mådde riktigt bra.

När jag kom hem hade jag kört cirka 42 mil på småvägar i Sörmland. Helt underbart.

Undrar om det bara är vi motorcyklister som tycker om att åka på kurviga grusvägar som får glädjefnatt när vi ser sådana här skyltar?

Kan tipsa om att Hestras Fält Glove fungerar kanon som MC-handske om man tar ur fodret :)

På kvällen gick Susanne och jag en långpromenad med Freja. Det var en riktigt varm och skön försommarkväll.
Vi träffade en bäver som satt och åt bark på en aspgren. Freja var mycket nyfiken, men jag höll henne på behörigt avstånd eftersom bävrar kan vara lite tjuriga och tänderna är inget att leka med. Grannens hund blev biten av en bäver i vattnet för några år sedan.

Efter att jag lagat punka på Susannes cykel så bestämde jag mig för att sova utomhus under min Lavvu. Det är en Polsk militär poncho som går att använda som tarp och om man sätter i hop två så blir det ett litet tvåmannatält.
Lavvun var nog lite för liten för mig, men å andra sidan, så rullar man i hop sig när det är kallt. Annars så gillar jag tanken
Jag ska nog sy en egen som är lite större, men med samma koncept.

Här ser ni hur vackert det blir när man har den som en poncho. Freja tycker också att jag är pinsam. PS: andra natten avklarad under Lavvun och den här natten blev det frost.

Utsikten var det inget fel på

Anledningen till att jag ville sova utomhus var att jag ville vakna till fågelsången på morgonen. Just nu är det en fantastisk sång. Jag testade att bara ligga på renskinnet och bara ha en ullfilt. Jag visste att jag skulle frysa och det gjorde jag, men faktum är att ullfilten värmde förvånansvärt bra. En liten brasa i närheten hade löst problemet. Jag fryser förresten i en vanlig sommarsäck på våren. Sen är det skönt att passa på innan myggen kommer.

Sängen är lite obäddad :)

Vilken fin dag och natt jag fick i mågottfabriken!

Länkar:
Kök
Handskar
Lavvu
Sörmlands pärlor Grustouring

Näräventyr när det är som bäst

Första natten under hemmasydda tarpen

I lördags stack jag och några kompisar ut för att vandra och tälta.
Solen sken och det var riktigt skönt ute.
Jag valde att packa enligt bushcrafts 5 regler vilket innebar att jag hade lätt packning.
Det här hade jag med mig som grund i min packning.
Skärande utrustning: Kniv, såg och yxa
Utrustning för att göra eld: Kolad bomull, eldstål och flinta
Vattenbehållare: Vattenflaska och mugg i stål
Skydd: Hemsydd tarp
Rep: 20 meter lina

Utöver ovanstående så kompletterade jag packningen med lite smått och gott, typ:
mat, sovsäck och ett renskinn.

Så blev bilden ;)

Utrustningen bar jag i fickorna på min delvis egentillverkade jacka och på utrustningsbältet. Renskinnet och sovsäcken bar jag i en rulle på ryggen. När vi tog första rasten kom årets första myggor och surrade med oss. En kvinna på en fin häst hade hittat samma stigar som vi. Hon passerade och vi satt kvar och njöt i solen en stund.

Som sagt utsikten var det inget fel på.

När vi kom ner till hjälmarens strand låg vattnet stilla och lugnt, men det är aldrig fel att hitta lite lä för tältplatsen. Så vi gick vidare till en plats som jag kände till sedan tidigare.
Väl där så var det dags att fixa lite i lägret, med eldgrop och tält.
Jag satte upp tarpen som ett tält och jag hade torrt granris som grund mot den kalla och fuktiga marken, renskinnet fungerade bra som ligg/sittunderlag.

Snart sprakade elden skönt och spred ljus på våra tältdukar.
Jag stekte bacon som jag hängde över en pinne framför elden, det kompletterades med pulvermos. De andra (Micke, Eero, Viktoria och Amanda) råstekte potatis och kött på en smidig Muurika. Jag smakade och det var grymt gott.

Amanda håller i kameran

Jag passade på att kola lite bomullstyg i en liten plåtask med ett litet hål i som jag hade med mig.
På kvällen testade jag att få glöd på det kolade tyget med flinta och eldstål. Det gick jättebra och jag fick en fin glöd som gick lätt att föra över till annat tändmaterial. Det var jättekul att tända eld med flinta.

Jag bäddade med varmtröjan till Freja och hon kröp in och lade sig på den. där låg hon hela natten förutom vid tre tillfällen.
Första gången hon var ute och skällde så tror jag att det var rådjur i närheten. Andra gången kan det ha varit några vildsvin för jag hörde hur det dundrade i backen och en sprang bara några meter från min tarp.
Tredje gången var det en morgonpigg Eero som fick sig en riktig utskällning.

Efter midnatt började det regna och det kom nog en riktig skur, men jag höll mig torr under tarpen. Sedan började det blåsa och då var det skönt att vi valde att slå upp tälten i lä. Vågorna slog upp flera meter vid strandkanten.
I trevligt sällskap och i lika trevlig natur är det som gjort för att det ska bli just trevlig och så blev även detta näräventyr.