Efter en kort introduktion av Anna Mönch på Peakpoints Sled Dog Adventure bär det av.
Det är svårare än man anar att styra en hundsläde, inte alls bara att följa med som jag först trodde. Men att vara delaktig gör det hela ännu roligare och snart får man in snitsen.
Efter en timme är vi framme vid en kåta på fjället, vår guide Anna Mönch gör snabbt upp en eld och vi slår oss ned på renfällarna. Nu smakar det bra med varm choklad och renklämma.
Anna berättar att hundarna klarar att springa tjugo mil på ett dygn och att varje hund orkar dra hundra kilo. Så vår lilla tripp är ingenting för dem. Skönt att veta, jag tyckte faktiskt lite synd om dem. Men det går ingen nöd på dem. Det märks tydligt att de gillar att dra. När vi ska iväg blir hundarna ivriga, de hoppar och skäller. Det syns verkligen att de älskar det här. Så fort släden är i rörelse blir hundarna tysta och vi far vidare på fjället.
Det är svårt att beskriva känslan att glida fram i samspel med hundarna – jag fylls av glädje och lycka.
Om ni har möjlighet att pröva hundspann under jullovet eller sportlovet, ta den chansen. Det här blev toppen på vår vintervecka.
Klart för avfärd Susanne, Linnea och Erik i spänd förväntan. |
Rasen siberian husky är en bra draghund Erik tyckte mest om Douglas. |
Känner sina hundar Anna Mönch, guide och hundförare. |
Rast och vila Efter halva turen bjöds vi på varm choklad och renklämma. |
Värmande brasa Det var skönt att sitta på renfällen och värma sig vid elden. |
Så här blev det i Eskilstuna Kuriren |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar