Näräventyr: Grusbus i Norge 2007

lördag 30 juni 2007

Grusbus i Norge 2007

Norgeresan

Utbudet av organiserade Mc-resor med guide är stort och resemålen många, allt ifrån resor till södra Europa via Autobahn till myggen på Kolahalvön, men vem betalar för att köra mc 200 mil på kurviga grusvägar och kostigar, och får man valuta för pengarna?

SMC-Travel (Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation) arrangerar flera av dessa resor.

Håkan Lindqvist, Fredrik Löfberg och Mikael Andersson från Eskilstuna följde med SMC på en resa till Norge tillsammans med 10 andra deltagare från övriga Sverige, samt Gro Rabben från Norge (med sällskapets största hoj). Vi servade motorcyklarna med nya däck och ny olja sedan packade vi endast det nödvändigaste för att köra över 200 mil i Norge under en vecka.

Starten skedde i ett regnigt Djurmo utanför Borlänge och efter en kort presentation av förare och guider samt en beskrivning hur roadbook (vägbeskrivning med pilar och avstånd) fungerade drog vi iväg. I ett relativt högt tempo på smala slingrande grusvägar som ibland övergick till obefintliga traktorstigar gasade vi fram i ett underbart varierande landskap.

Glädjen kändes som bubblande kolsyra i ådrorna och ögon och nacke fick sig en rejäl omgång eftersom det var så mycket att se i naturen. De ständigt återkommande kurvorna kunde bjuda på olika överraskningar i form av får eller kor som låg mitt på vägen, vissa kurvor var så tvära att man nästan mötte sig själv i dem.

Vi avverkade ca 40 mil per dag så på kvällarna efter en trevlig middag tillsammans med glada skratt och berättelser från dagens strapatser var det tämligen lugnt i övernattningsstugorna, om något hördes var det ifrån ”snarkstugan” där de mest uttalade snarkarna huserade. Vi bodde på olika platser under resan och besökte flera höga toppar bland annat Trontoppen på 1666 meter.

Resan heter ”Til Tops-grusbus” och tackvare de rutinerade och trevliga guiderna Elving Solli och Jörgen Edvardsson blev resan kul, variationsrik och till vissa delar mycket spännande, som när vi skulle passera ett knä-djupt strömmande vattendrag. Två motorcyklar stjälpte i vattnet, den ena fick bogseras igång efter att motorn tömts på vatten.

Varför ska man då åka på en sådan här resa, varför kan man inte bara köra själv och utforska vägarna och naturen på egen hand? Visst går det, men på en organiserad Mc-resa av den här typen är allt planerat: avstånd till bensinmackar, stugor och matställen, du guidas genom natur och miljö som du troligtvis aldrig skulle hitta själv.

Gillar man äventyr, köra mc på grus och att vistas i naturen är det här ett givet val väl värt pengarna.

Bäst och sämst med resan:

Det bästa var att köra motorcykel på underbara vägar i sagolik natur med nyvunna vänner.

Det sämsta var, hm… jo det var förstås när Anders Ljungqvist krockade med ett får uppe på fjället och bröt foten. Anders fick åka ambulanshelikopter och opererades på lasarettet i Lille Hammer.

Kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller dig och din Mc.

Conny Melin inspekterar vägen där han ska köra, den är brant spårig och lerig, längre fram blir den ännu brantare, smalare och full med stenar stora som handbollar.

Det är som att fjällvandra med Mc på små fina vägar.

Glädjespridaren och guiden Elving Solli hade alltid något roligt att berätta. I bakgrunden syns Fredrik Löfberg med kameran och till höger Håkan Lindqvist.

Alla enklare reparationer måste göras på plats, så en smula händig och uppfinningsrik bör man vara. Fredrik Löfberg körde sitt fjärde Till Topps och gjorde hattrick i punktering.