Äventyr i Norge, dag 3

Dag 3:
Vi klev ur tälten på morgonen spända av förväntan.
Klockan 11.00 skulle vi gemensamt vandra upp mot glaciären men redan 10.40 skulle vi vara på plats vid Krossbus fjällcenter där guiden Dan från Nepal mötte oss.


Erik kämpar på uppför den branta issluttningen. Det gäller att ha bra fäste och inte vara höjdrädd.

Utprovning
Dan hjälpte oss att prova ut selar och stegjärn så att allt passade när vi skulle ut på isen.
I drygt en timma vandrade vi sedan uppför med några korta pauser, men tempot var ganska snabbt så det gällde att hänga med.

Matrast vid glaciären
Väl uppe vid foten av glaciären tog vi en kort matrast och satte på oss selar och stegjärn.
Dan instruerade oss hur vi skulle hantera isyxan och för några var det första gången att gå med stegjärn. Alla medlemmar i Äventyrsklubben hade dock provat på att gå i replag tidigare så det var inget nytt.

Djupa sprickor
Vandringen upp för glaciären var förvånansvärt spännande då vi klättrade och klev över flera djupa glaciärsprickor.
Längre upp ändrade isen karaktär och tornade upp sig i 25 meter höga isbergsformationer och djupa dalar.
Vi kände oss ganska små.
Men inombords växte vi med de fantastiska intrycken som glaciären bjöd oss på.

Gammal och vacker
Den över tiotusen år gamla isen som har legat här sedan senaste istiden hade en sådär fin turkosblå färg som jag är så svag för. Ett otroligt vackert äventyr.

Nöjda men hungriga
Sex timmar senare var vi tillbaka vid tälten fyllda av upplevelser och intryck, men med ganska tomma magar.
Det tog inte lång stund innan gasolköken väste tryggt i bakgrunden där vi satt runt tälten och pratade om dagens äventyr.

Vi planerade också kort inför morgondagen. Grottdagen!

Här är några bilder från dagen...


Gemensam vandrin upp till foten av glaciären Smörstabren.


Nödvändig utrustning som stegjärn och isyxor fick vi låna.


Lite varm choklad och en macka sedan var vi redo för glaciären.


Dan fördelade oss efter det livsviktiga repet. Att gå i replag på glaciärer är en bra livförsäkring eftersom vissa sprickor kan ligga dolda under snön.

Och sprickor fanns det gott om, Dan guidade oss säkert över de bredaste och djupaste sprickorna.


Uppe på 1700 möh var det en fantastisk utsikt. De mörka molnen oroade mer än störde, de orkade inte fram.


Linnea mellan gigantiska isformationer.


Erik känner sig fram med isyxan i glaciärgrottan.


Dan har guidat varje sommar i 14 år här i Krossbu, annars arbetar han som bergsguide i Nepal.


Det smakade gott med mat på kvällen.

Vad Erik tänkte på när vi lagt oss vet jag inte, själv funderade jag på morgondagen då vi skull utforska grottor. Men vilken dag det hade varit, vilket naturskönt äventyr.