Varma minnen från kyliga Grönland

Ett år efter Grönlandsresan och det går inte många dagar utan att jag tänker tillbaka på äventyret med värme, trotts kylan.

"Så här skrev jag i Kuriren"
Grönland gör sig bäst på sommaren enligt många, med midnattsol och gröna fjäll. Vi valde att åka dit medan vintern fortfarande hade ett stadigt grepp om den karga naturen.

Juni till augusti är den vanligaste tiden för att besöka Grönland, det kan jag förstå med tanke på de kalla och mörka vintrarna som härskar där.

När jag stod på fjordisen med 650 meter djupt vatten under mina polarstövlar och såg ett sprakande norrsken dansa över mitt huvud. Samtidigt ylade hundarna melankoliskt borta vid tälten. Då kunde det inte bli bättre.

Vi, ”Nordpolen-Hasse” Andersson från Torpa, Jan Holmqvist Mariefred och Mikael Andersson, ville bland annat få en inblick i hur man lever som jägare och fiskare på Grönland.
Under sju dagar i mars följde vi tre inuiter eller eskimåer i deras vardagliga arbete ute i en fantastisk och storslagen natur.

Färden gick med tre hundslädar, det var mellan 12 till 19 hundar per spann och vi var två personer på varje släde.
Slädarna som har sett likadana ut i tusentals år var förvånansvärt smidiga och framförallt hållbara.
Ibland for vi över stora vassa stenar och ned för branta sluttningar, några gånger slog vi till och med runt med packning och allt, men slädarna höll.

Vi utgick ifrån Ilulissat som ligger i höjd med Treriksröset. Det är en stad med 5000 invånare och lika många hundar, här lever man av jakt, fiske och turism.
Förväntan inför resan var blandad.
Skulle vi klara kylan, vad skulle vi äta, hur skulle vi bo när vi var på isen och så vidare?
Resan omkullkastade och överträffade alla förväntningar.
Hundslädsturerna var mycket mer dramatisk och fysiskt ansträngande än vi någonsin kunde föreställa oss.

Vi tog oss över berg med slädarna varje dag. Uppför klev man av släden för att skjuta på och nedför höll man i sig så knogarna vitnade.
Temperaturen varierade mellan -10 till -30 grader och det var ganska varmt för att vara i mars. Vi hade bra high-tech kläder så det var inga problem.
Eskimåerna däremot hade förvånansvärt nog bomulls T-shirt, skjorta, ylletröja och en fleecetröja. Om det blev riktigt kallt och blåsigt så hade de en vindjack utanpå. Byxorna var av typ, blåbyxor eller hund/sälskinnsbyxor.
Deras utrustning var enkel men med fördelen att allt gick att laga med enkla medel och de var vana vid kyla.
Vi åt ett varmt mål mat om dagen som bestod av antingen säl, val, ren, fisk eller lamm. Till det serverades ris, ärtor och majs. Allt smakade likadant, kokt med salt som enda krydda men det var gott.
Under de dagar som vi var med inuiterna jagade vi ripa och säl, vi fiskade hellefisk, vandrade på inlandsisen och tog oss upp på ett berg med utsikt över de istäckta delarna österut och det blågröna havet västerut.
Vi bodde i jaktstugor och i tält.
Vi hade otroligt roligt tillsammans med eskimåerna, de var mycket duktiga naturmänniskor som kunde konsten att anpassa sig efter omständigheterna.
Resan till Grönland blev ett upplevelserikt äventyr som etsats sig fast i oss på ett positivt sätt.
Se min film från äventyret på Grönland den är 7 min så ha tålamod:

Grönland som är en ganska okänd del av norden är världens största ö och tillhör Danmark.
Grönland är nästan fem gånger så stort som Sverige och består till 81 procent av inlandsis som är kvar sedan den senaste istiden.
Inlandsisen är i genomsnitt 1500 meter tjock men vid några ställen är tjockleken 3000 meter.
Det officiella språket är grönländska och danska, befolkningen är på cirka 56000.
Temperaturen på inlandsisen har ett minimum på –70 grader och når på sommaren nollgradigt. I fjordarna på sydvästra Grönland uppnår emellertid ofta dagstemperaturen omkring +20 °C under sommaren, vilket tillåter en förhållandevis rik ängs- och bukvegetation med lågvuxen björkskog på sina platser.
Djurlivet är typiskt för tundran med isbjörn, ren, myskoxe, fjällräv ripa och fjälluggla.